Add
Private Notes
I den första av tre filmer får vi en unik inblick i hur tre vinterolympier tänjer gränserna för den mänskliga kroppen. Med höghastighetskameror och vetenskapliga metoder utforskas idrottarens minsta rörelse mot seger. I det första avsnittet följer vi en mästare i konståkning i de allra svåraste hoppen.
Utförsåkning är den tuffaste och mest spektakulära av vintersporterna. Utan fullt kroppsskydd kastar sig åkarna ut i en bana kantad av stup och klippor och når hastigheter upp till 160 km/timmen. De måste stå emot en massiv centrifugalkraft i svängarna. För att topprestera krävs både muskelstyrka och stabilitet. Men den viktigaste kampen att vinna är den mot rädslan. Hur gör man det? I del två av kvällens franska dokumentär visar vetenskapsmännen hur det är möjligt.
Simon Ammann, den 28-årige backhopparen från Schweiz, kallas för den "Flygande Harry Potter". Det är inte bara för sitt look-a-like utseende utan också för att hans hopp beskrivs som magiska. Simon är en av de främsta favoriterna inför OS i Vancouver. Detta trots att Simon bara är 1,72 cm och betydligt lättare än konkurrenterna. Varför flyger han ändå förbi dom i backen?
I tredje delen av den franska dokumentärserien om världens bästa vinterolympier avslöjar forskarna hemligheten med Simons magiska hopp. Även Ammann själv visar hemliga träningsredskap som han uppfunnit på egen hand.
Höghastighetskameran fångar detaljerna i Simon Ammann rörelser under ett hopp och avslöjar hans unika förmåga att reagera på vinden. Även i vindar där andra hoppare driftar iväg eller tappar balans kan Ammann behålla kurs, balans och stabilitet i sina rekordhopp. En analys via electromyogram som tas under Simons hopp avslöjar hans unika förmåga att ändra ställning i samklang med vindförändringar . Han "rider" på vinden.
I kväll får vi följa med på en hisnande expedition ner i vattenfyllda grottor i Mexiko. Djupt nere i det klara vattnet finns rester från Mayaindianernas religiösa ceremonier - krukor, lergods och skelett. Det är lämningar från offerriter för att blidka gudarna i underjorden. I ett 17 minuters reportage i kvällens Vetenskapens värld får tittarna följa med grottdykaren Bill Phillips. Den svenska arkeologen och mayaexperten Johan Normark berättar om grottornas betydelse för mayafolket.
Dessutom görs ett besök vid partikelacceleratorn i Cern som ska avslöja naturens stora hemligheter. Alla hoppas på att den blyga higgspartikeln ska dyka upp, och vi går med in i tunnlarna där fysikerna tror sig kunna skapa mörk materia.
I veckans Vetenskapens Värld får vi se hur det går till att rädda en döende sattelit, Hubbleteleskopet. Sju astronauter ger sig ut på ett livsfarligt uppdrag. Efter åratal av förberedelser följer tusentals medarbetare runt om i hela USA; fysiker, matematiker, datatekniker, ingenjörer det våghalsiga projektet som NASA i åratal avstått från att ens försöka ge sig in på.
Danska flickor får bröst ett år tidigare idag än för 15 år sen. Det visar en dansk studie. Forskarna misstänker att det beror på hormonpåverkande kemikalier. Ftalater och parabener är kemikalier som används som mjukgörare i plast och finns i våra vanligaste vardagsvaror som schampo, duschkräm, kosmetika, plastmattor och tvättmedel.
Därför skakade Haiti. I en nyproducerad film från Storbritannien möter vi geologerna som försöker förstå jordbävningens förlopp. Kort efter skalvet letar de efter sprickor och förkastningar i öns sargade berggrund. Men det är inte jordskalv som dödar utan dåligt byggda hus. I kvällens film får vi förklaringarna till katastrofen.
Forskare har på senare tid uppmärksammat att världshaven försuras i snabb takt. Anledningen är människans utsläpp av koldioxid som haven suger upp. Värst drabbade är världens korallrev men våra egna sjöstjärnor och marina ekosystem ligger i farozonen. Vi tittar också på en gammal uppfinning, Stirlingmotorn, som håller på att bli en svensk exportsuccé.
Är cannabisen verkligen så farlig som vissa hävdar - eller så ofarlig som andra hävdar? I kvällens film reder vi ut föreställningar om den vanligaste drogen efter alkohol och tobak. Vi beger oss till stäppens Kazakstan där den första cannabis-busken en gång slog rot för länge sedan, då i en mycket mildare version än den psykosframkallande drog som cannabis är i dag. Att människans hjärna är känsliga för det aktiva ämnet cannabionoid beror på en mutation i ett litet havsdjur för många miljoner år sedan.
Om mindre än 30 år kan hela Arktis ligga utan is under sommarmånaderna - det spår satellitdata som har avslöjat hur tjockleken på isen krymper för varje år. Vi får också följa förloppet när en grupp studenter från Linköping i ett forskningsprojekt fick dricka vin varje dag. Lever- och blodvärden kontrollerades under resans gång, och den kontroversiella slutsatsen blev att vinet faktiskt gjorde dem friskare.
Människans förmåga till samarbete är en av de stora gåtorna inom forskningen. I århundraden har vi trott att människan i grund och botten är en egoistisk och självisk varelse. Att evolutionen gjort alfahannen till vinnare och att vi under en tunn fernissa av kultur är samma vildar som när vi i urtiden lämnade träden.
I "Jordens snällaste apa" ger sig författaren Lasse Berg ut på en resa, på jakt efter den senaste kunskapen om människans natur. Lasse Berg har under många år rapporterat från krig och katastrofer över hela världen. Hans erfarenheter tycktes bekräfta bilden av människan som en grym och aggressiv varelse. Men nu möter han forskare som presenterar en helt motsatt bild.
Kanske är det inte konkurrens och kampen för överlevnaden som format människan, utan samarbete och solidaritet. Det som gör människan unik är att vi av naturen är osjälviska och hjälpsamma och att vi kan dansa tillsammans.
I Jordens snällaste apa möter vi några av världens främsta forskare och besöker fyndplatser där mänsklighetens hela historia finns samlad. Vi dansar med Sanfolket, intervjuar paleontologer och evolutionsbiologer, lyser upp afrikanska grottor där konst från mänsklighetens gryning berättar om vad det är att vara människa.
I veckans Vetenskapens värld får vi svar på varför två katter med exakt samma genuppsättning kan få olika färg, hur det kan komma sig att vår livsstil kan överföras till våra barn och hur cellen kan veta att den ska bli en levercell och inte en nervcell. Det blir en resa genom de allra senaste upptäckterna inom ett av de hetaste forskningsområdena just nu: Epigenetik. Några av Europas främsta forskare i ämnet berättar om upptäckterna.
Nu är jag bara några månader från mitt livs stora mål: Att skapa konstgjort liv i laboratorium. Lyckas vi så kommer det att förvandla hela människans förmåga som art, säger den kontroversielle och världsberömde forskningsentreprenören Craig Venter till Vetenskapens världs filmteam.
Vi är nu 100 procent säkra på att det kommer att fungera, berättar Craig Venter när det svenskarna besöker honom i hans laboratorium i Kalfornien.
För tio år sen steg han fram som den stora stjärnan i vetenskapsvärlden i jakten på att kartlägga människans arvsmassa. Nu är det avklarat och Venter och hela gentekniken har fortsatt med stormsteg. Ett av de hetaste områdena är syntetisk biologi. Det handlar om att designa och tillverka konstgjord arvsmassa, sätta in den i levande celler och på så sätt skapa skräddarsydda, konstgjorda livsformer.
Man kan bota sjukdomar, förebygga handikapp, göra energi utan olja. Användningsområdena verkar oändliga. Men belackarna anklagar Craig Venter för att leka Gud.
Gud har fått konkurrens kort sagt, menar Pat Mooney, chef för miljöorganisationen ETC group.
Ingen vet vilka konsekvenserna blir när forskarna börjar designa och rita om livet på molekylnivå, eller när de första konstgjorda livsformerna kommersialiseras och börjar användas i stor skala, varnar Mooney.
Kvällens Vetenskapens värld innehåller två egna reportage. Det ena är V V:s reporter Benny Erikssons reportage om evighetsmaskinen, "Fusionsenergin". Det andra är V V:s reeporter Jens Ergons besök hos Craig Venter.De är ungefär lika långa. Intervjun med Craig Venter kommer senare i vår att följas upp med dito med hans svenska motsvarighet inom genforskningen, Mattias Uhlén.
26 april 1986 kl 01:23: Kärnkraftverket i Tjernobyl exploderar. Dödligt radioaktivt nedfall sköljer över omgivningen. Och då, liksom nu med askan från Eyjafjallajökul, sprids det livsfarliga nedfallet med vindarna över Europa, även till Sverige. Människorna flyr och lämnar kvar miljontals döda djur och växter. Tjernobyl blir ett skräckens ord. Men nu slår naturen tillbaka och invaderar den förbjudna zonen
